Pupsik goes Sydafrika

Igår klippte jag mitt hår lite grann, och inatt kunde jag inte undgå att lägga märke till att min hårskugga såg på pricken ut som tintin.

Hon har uppdaterat Proschekt!

*trumvirvel*

I’m hooked liksom.

*heter i vårt hushåll: those-colourful-bead-thingies-you-know

  Jag har hittat hem!

Där uppe på kullen! Ser ni? Mhm. Från och med nu kallar vi det mitt hem slottet. Runt mitt hem slottet kan ni förresten se min vallgrav.

Lite närmare, upplyst en kall och blåsig påskkväll. Så att även andra ska kunna ta del av skönheten som är mitt blivande hem.

Innergården.  Den lilla svarta dörren är huvudingången till mi casa.

Här spatserar jag i stora salen. Kanske funderar jag på hurdana tavlor som skulle passa på väggarna.

Lite utsikt från andra våningen. Allt som allt kommer jag att ha tre våningar. TRE! Och ett litet torn.

Lite tradigt. Kanske borde jag ersätta de här två med en bystskulptur av mig själv?

Och jag som alltid drömt om ett stort kök! Det här är köket!

Se på ugnen! Jag blir yr bara av att tänka på hur många muffinsar man kunde baka på en gång.

Vidare till min lilla kammare. Här kunde jag sitta och fundera och nå en och annan visdom. 

Eller här. Fin utsikt över vallgraven och stora vattnet. Och stavgångare på isen.

Allt verkade perfekt, tills “badrummet” fick mig att tveka. 

Jag vet inte riktigt. Badrumsrenovering hör verkligen inte till mina favoriter.

Hursomhelst, Tavastehus var stället om någon annan vill åka dit och bli lite småkär i det mysiga lilla slottet.  

Staden i sig imponerade oväntat på mig. Speciellt efter ett”restaurangbesök” på hrmph…Rosso av alla ställen. Kanske ingen michelinstjärna där men jämfört med VARJE ställe vi ätit på hittills i detta vårt kalakukkons och den bistra uppsynens land så var servicen SÅHÄR bra! Inget skämt. Därför kissade jag nästan på mig när vi nästa dag fick SÅHÄR bra service i Borgå. Nu börjar jag nästan gråta. Det finns inget finare än servitriser  som kan sin sak och kockar som vill. Fint, fint. Vidare nu.

När vi var klara med husvisningen sight-seeingen blev v helt exalterad när han fick syn på detta.
“Stanna bilen, stanna bilen!”, ut och fota ur alla vinklar och sen var vi båda nöjda med dagen. His 'n' hers…

That's all folks!

finns i Borgå. Mycket bra för snigelälskare, men också alla andra.

Om ni går förbi detta hörn, så gå inte förbi, gå in.

Mitt val

Sniglar i vitlök

Tonfisk. (MMMmmmMMM. Den smälte på min tunga. Den smälte mitt hjärta. Mitt lilla tonfiskhjärta. 
Det här är orsaken till “Åo maj gaadet” i föregående inlägg. Min blick ofokuserar sig bara jag tänker på den. Tonfisken.)

  Chokoterrin med syrlig sorbet och lite jordgubbe. A match made in heaven, I tells ya!

                                                                            (+ett fruktansvärt gott vitt vin till alltihopa.)

Och det var den bästa avslutningen på den bästa helgen på länge.

ps.

Man kan fråga sig hur vår brödkorg kunde tömmas så frukansvärt fort med tanke på att nya hälsosamma vi inte äter bröd.
 

Efter en lång helg av matorgier känner man sig lätt lite utmanad när man måste återgå till den normala vardagen igen.

Mycket viktig påskhelgsmatrapport på kommande. Med dåligt bildbevis.

Lösa, hårda, stekta, rörda, pocherade, målade, choklad.
Glad påsk!

sitter jag med en kopp te och en mycket mörk chokladbit framför mig, men om man varvar sådana snacks med sådana här

borde väl slutresultatet bli helt okej?

Kom ihåg att jag sade MYCKET mörk. Döm inte. *hytter med högra pekfingret*

Vem går ut med flera tunga soppåsar klockan 6 en söndagsmorgon iklädd pyjamas, om inte en styckmördare som tror sig ha hittat den perfekta tidpunkten att göra sig av med kroppen?

*Inte i vårt hus.

Bra mycket bättre än för två veckor sedan iallafall. Inte för att det är särskilt svårt. Men ändå. Det går fint. Jag sätter upp mål och regler, men de är inte helt klara ännu. Medan jag smider får ni titta på crêpesen. Gjord på lite fibrigare mjöl såklart.

När jag säger sakteligen menar jag det. Crêpes är att tänja lite på mina regler, men eftersom jag är i begynnelsen så får väl en liten plätt smyga sig in då.

Jag vet inte om jag ska köpa en bok eller inte. Vi har atkinsbibeln hemma, och den var mycket bra att ha förr i tiden när det begav sig minns jag. Det jag inte gillar med de GI-böcker jag tittat i hittills är recepten som alltid har 10-15 ingredienser. Jag vet att sådant funkar 1 gång av 100 i det här hushållet. Och sen känns de lite fattiga. Jag vill ha en med bibelkänsla.

När man går ut offentligt (till sina två läsare) med sitt sockerstopp och sen inte hör av sig på ett tag efter att man avslöjat sitt sötsug ser det kanske ut som om man bangat ur.

Så nu tänker ni kanske, har hon? Sitter hon och äter tupla king size som besatt? Sitter hon och äter ur sockerskålen med sked? Har hon gått och dött? Kanske känner jag inte för att berätta. Kanske.

Kanske har jag ingen lust att gå ut med info som kunde få mig att verka viljesvag.

Äh.

Av för er (två läsare) ointressanta orsaker funkar inte en fettrik diet för mig.
Av för er ointressanta orsaker funkar ett liv utan gröt inte för mig.
Av för er ointressanta orsaker kan jag inte fungera utan mjölk.
Av för mig helt oförståeliga orsaker lägger jag inte alltför stor vikt på en läkares utlåtande.

Av följande: “Ingen fet mat”, hörde jag tydligen “fet fett fet” och tolkade det lite som jag ville.

Nåväl. Ibland lär jag mig av mina misstag. (Åtminstone för en kort stund.) Tillbaka till hälsan, tillbaka till gröten.

Min nya melodi som passar mig bra mycket bättre heter gi. Paulún någon? Visst är han skrämmande lik mördarpastorn Helge?

Hittills går det finfint. Fortfarande minimalt med socker och maximalt med…fiber? Det tycks iallafall vara det jag jagar hela tiden.

In other news vaknade jag häromdagen med begynnande afrorufs, har det månne något att göra med sockerabstinens?

tyckte vi var värd två av våra plussalappar.

Det doftade underbara popcorn och min granne satt och åt haribogodis. Men det gick hela vägen. Vi knaprade på nötter och åt smältost. Cashew för min del och valnötter för v:s. Jag hade fyllt en hel flaska på 1,5 liter med vatten, men sen köpte vi ändå coca light.

Nu ska jag äta en korv och gå och lägga mig.

Idag har jag

ätit fläskskivor täckta med mustapekkasås, biff med smör, sallad med olivolja, vatten, vatten, vatten, te, korv- och äggröra.

Idag har jag också

suttit med huvudet mot knäna och väntat på att yrseln ska försvinna, svettats i vårt +15°C kök, varit rädd att glida ner i badkaret när jag satt på kanten och borstade tänderna med långsamma skakiga handrörelser, suttit och frusit i bilen med hetaste värme på högsta blås påsatt, och sist men inte minst med hjälp av meditativ andning och mantrat “höger fot fram, vänster fot fram, höger fot fram, vänster fot fram” klarat av en shoppingrunda helt ensam i Citymarket då jag helst hade velat lägga mig ner i fosterställning, kräkas lite och bett sjukvårdarna om lite sockerdropp rakt in i min hjärna. 

drick när du är törstig, du har nog inte gått ner 5 kilo alls med tanke på hur du såg ut i H&M:s provhytt idag, och nej, tiden stannar inte, solen faller ej från skyarna och inte heller får du smisk av alla harar du ser om nätterna bara för att du inte ätit choko på 36 timmar. Konstigt nog.