Pupsik goes Sydafrika

Ett helmigrynspaket senare mår jag som en prinsessa.

Jag vet, jag har inte blobbat på en vecka och det här är allt jag har att komma med? Tydligen.

Fyratimmarspromenad*. Bensomvärker.

Mamma på väg.
Jeij!

*Det blåser här. Det är dammigt. När jag äntligen kom hem var mitt ansikte grått. Inget skämt. Så hade jag strosat genom stada.

står polisen mest och hänger under gatufester. Ingen super och härjar, så de kan ta det lugnt.

är vinavdelningen i affären mycket mycket större än avdelningen med övriga alkoholsorter. Man skäms lite om man tittar i fel hylla.

är man alltid den första som stiger ut på gatan när gubben blir grön. Italienarna tar det luuuugnt.

betyder “öppet dygnet runt” att stället är öppet då de känner för det.

finns det tre olika sorters poliser, och nu vill de ha en sort till.

finns det italiensk mat också på kinarestaurangerna. Ibland kinesisk.

finns det en barnmatspuré med smaken “ost”.

dricker ingen te, och till och med på McDonalds “råkade det vara slut”.

dricker man vin till maten på jobbet.

finns det särskild olivolja för bebisar på barnmatsavdelningen.

Idag kokade jag potatis, värmde bönor och hackade en halvhjärtad sallad. Och det var det ordentligaste målet mat jag ätit på länge. Veckans höjdpunkt kunde man nog kalla det.

Min Jean-Luc laptop blir varm och stänger av sig själv hela tiden, så nu kan jag inte använda den om jag inte ställer den ovanpå lasagneformen så att luften får strömma fritt under den. Så nu sitter jag i sängen med en stor lasagneform med en stor laptop på i famnen.

Det ser ut som om vi kommer att få besök att ett stycke förälder i veckan. Inte illa! Det rycker i grötmagen redan.

Det var väl det.

Vaaaar är frukten?

Först åt jag mediciner som tvingade mig att äta regelbundet. Då åt jag massor av frukt eftersom det var enklare och snabbare än att börja koka hela tiden.

Sen tog medicinkuren slut och jag började äta mera sällan. Fruktintaget gick ner lite med inte alltför mycket.

Sen påbörjades en ny kur som endast kräver frukost. En frukost jag knappt får i mig p.g.a. ifrågavarande medicin som tagit min aptit och slängt den över häcken.

Och därför får vi nog pausa med fruktrapporteringen. Eller, det har jag ju gjort i två veckor redan…men här fick ni nu förklaringen. Förklaringen heter BLÄÄÄÄÄÄÄÄH.

men här går folk klädda i sina dunjackor.

Någonting säger mig att det kommer att bli varmare ännu.

Halva jag är tydligen fylld av stress.

Det kunde ju vara hela jag.

informerades v om att man verkligen inte lämnar saker och ting framme på jobbet.

Hittills har han blivit bestulen på tuggummi och telefonladdare.

Allt man hittar får man ta, tydligen.

Ja det jag ville var bara att dela med mig av en helt vanlig tråkig kvällsstund hos oss.

Jag sitter iklädd en huppare utan bh under, och tycker att mina bröst hänger lite obekvämt. Det visar sig att de ligger ovanpå en magvalk.

Idag kände jag plötsligt en släng av harmoni i mitt sinne. Gatorna kändes lite rymligare, mina lungor lite större och luften i dem renare. En sådan efterlängtad känsla var det att mitt inre sjöng lite då det skedde. *myser nöjt och tackar så mycket*

Ända sen vi flyttade hit har vi sovit obekvämt. Först i hotellsäng, usch! Sen på den uppblåsbara madrassen på golvet, fy! Nu i en billig IKEA-säng med IKEA-kuddar. När vi tyckte att vi gott kunde sova billigt i 18 månader glömde vi att våra kroppar inte är barnungar längre. Och att IKEA är IKEA. Och att man alltid ska unna sig att sova bekvämt. I morse vaknade jag av att v:s sida av sängen rasade ihop och innan jag hann förstå vad som hänt hade han kastat sig upp ur sängen och stod vid sidan om den. En finsk svordom hängde tungt i luften mellan oss. Vilken underbar väckning för oss alla.

Idag hittade vi en kudde som såg ut att kunna vara okej. Vågar vi hoppas att den är mera än okej? Jag vet inte. De har annorlunda kuddsmak här. Avlånga saker. Men jag hoppas att jag inte behöver lida på grund av kudden inatt. Om den är bra hämtar vi en till. Om den inte är bra ber jag någon av er skicka hit en sådan där super från J-SK. Superduper. Om vi vetat hade vi tagit med våra gamla hemifrån. Jag gissar att de nätta italienarna sover nätt också. Inte som stora nordbor som liksom välter sig i sömnen och nästan behöver en liten grotta till sitt förfogande.

Skor. Idag fann jag dem. Enligt min självkännedom torde den första springturen gå av stapeln någon gång nästa år. Eller förhoppningsvis under helgen. Låt mig kolla…i september förra året aktiverade jag mig förra gången. Och slutade totalt med det i november. Tre månader av aktivitet och tre månader ingenting. Det kan väl knappast vara optimalt? Jag hoppas mina endorfiner inte helt torkat ihop och blåst bort.

Piller? Ja, och en hel hög till på köpet. Jag nådde för ett tag sedan en punkt då jag kände att vårt kvarters apotekarie visste för mycket om min hälsa, så nu försöker jag besöka ett gäng olika apotek för att behålla min anonymitet. Men om ni någonsin befinner er i mitt kvarter och söker mig, gå då in på apoteket och säg att ni söker efter “hon med korta håret som lider av både det en och det andra”. Jag lovar, hon vet genast vem jag är. Och barn? Kom ihåg att ta hand om er. Det stämmer det där om att det bara är nedförsbacke efter 20. Att 50 skulle vara det nya 40 betvivlar jag starkt. 40!? HAHAHAHA!

Nej, skämt åsido, dags att ta v:s mormors tips och vara optimist. Och äta några nötter.

(Jag vet, det är fff idag. Jag ber att få återkomma med bilder och rapport under helgen.)

IGEN?!

Nåväl, man kan säga att det goda uppvägt det onda hittills.

Nu ingår en näve osaltade orostade nötter i varje måltid. Tur att cashew smakar lite bulle. Macadamia nästa.

Eftersom den här bloggen tenderar att bli hälsoblobb då och då och ibland även då, så kan jag ge en mycket sen uppdatering till senaste “fläsket”-sjå. Ni kanske kommer ihåg det där jag var på gång med i slutet av 2008? Och sen flyttade vi hit och inget mer skedde på den fronten? Ja?

Igår gick vi förbi en våg i en affär och jag tog tillfället i akt att stiga på. Och? Italien har fått mig att gå upp två kilo på tre och en halv månad. Helt okej om någon vill höra min åsikt om saken. Det var ändå snöslaskets fel, inte mitt. Heh. Det som är mindre okej är hur många kilon benmuskler som omvandlats till någonting helt annat. Det som är mera okej är en hälsosammare livsstil överlag. Jag kunde väl aldrig tro att det fanns ett liv utan svart te. Och jag hade helt glömt bort att ibland lyssna till min kropp. Hallå! Den talar till oss! Lite mera motion bara så blir det nog bra det här. *klapp klapp på axeln* Det var det fläsket och den allmänna hälsan.

Annat? Jordgubbarna. Lådan. Allt är bara så mysigt.

Till sist –> klicka –>