V kom hem med inte bara pätkisar, nej, han kom även hem med en snygg rysskjorta. (Ahem…han köpte några åt sig själv också, så nu matchar vi…)
Jag ville ju såklart skryta dels över att min make shoppade kläder åt mig och dels över att jag nu är ägare till denna coola grej dela med mig och göra er uppmärksamma på vad ni absolut måste införskaffa om ni råkar befinna er i Ryssland en vacker dag.
V tog några bilder och jag blev väl inte supernöjd direkt (mitt fel, inte hans).
På den här visar jag hur man måste ha ärmarna uppkavlade eftersom de annars slutar mellan handlederna och armbågarna på ett mycket obekvämt sätt. Den här är jag inte nöjd med för man ser exakt hur lång min hals är. Den slutar likson aldrig…
Och så känns min påos lite tråkig. Lite seppäläaktig.
Här ser man ärmarna med den opassliga längden. Man ser också mig krama mina bröst. Det var så att jag inte orkade ta på mig min bh och därför ville jag ge dem en liten push…vilket kanske inte var nödvändigt eftersom de inte är världens största ens…
Min hals klipptes tack och lov av lite och den ser nu nästan normallång ut.
Min påos känns också lite sensuellare och händs åån så att säga.
Förresten saknar skjortan fram och bak, så man kan använda dem vilken väg som helst. Och nu börjar jag inse fördelarna med att inte ha världens största bröst.
Vad sägs om rysskjortan då? Ni likes, too?
De flesta bilderna från mitt besök finns på flickah nu. Resten kommer när jag framkallat filmrullen.
Nu ska vi ut och shoppa lite tillbehör.
Berättade jag ren om bloggen med stort stort b? ;-D HÄÄÄÄR Den där kalinka är bara föör bra ju.
Min underbara makes hysteriskt roliga och underhållande blogg på svenska har öppnat: HÄÄÄÄR
Systerystern har blåbbat om sin visit hit. Kanske jag en vacker dag ska få in några bilder på allt det roliga vi hade också. Kanske kanske. Kanssi.
Maken kommer hem på morgonen. Jag skall ligga och kasta med armar och ben och gnissla tänder och sucka och ta så mycket utrymme som jag bara kan inatt. Bara jag skulle ta mig i kragen och gå och lägga mig ålredi.
1. Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg!
3. Stanna när du räknat till 10 och skriv första meningen i det sms:et.
4. Gör så på varje fråga.
Vad skulle du säga om din partner var otrogen?
- Morning! I’ll write this one early so it gets there in time.
Vad säger du alltid till din bästa kompis?
- Ja tack, kan du beräkna tid?
Vad är det första du säger när din kompis blivit påkörd av en buss?
- Leah säjr tack i förskott 
.
Vilket sms blev du mest berörd av?
- Having a photo session here!
Vad skulle du skrika om du vann en miljon?
- Call me on my mom’s number?
Vilka ord skulle du säga till gud om du träffade honom?
- And I didn’t even take a first naïve picture!
Vad vill du höra mest av allt?
- Mååi, angående BMW ring Christian.
Vad kommer bli dina sista ord vid liv?
- In the metro finally!
—
Ta den den som vill.
Vaknade. Vilket misstag.
Trodde klockan var mycket så jag lät mig vakna riktigt ordentligt. Tydligen har jag sovit fem timmar. Nu inser min kropp vilket misstag det var att komma igång. Så nu måste jag somna om. Hur nu det ska gå till.
Hade en konstig dröm inatt…jag spanade in en mans ääss och blev lite besviken när det var så litet. Betydelse? Kanske om jag somnar om får jag veta det. Och kanske jag kan drömma vidare och hitta en med fint ääss.
Fortsätter kanske med att titta på Thelma & Louise. När man är så pass ung att man aldrig sett den sini.
Ska ge er lite bilder sen.
Jag tog min specialgjorda skylt och satte mig på bussen mot Bergamo flygplats för att hämta upp ett stycke syster.
Sen rånade jag henne på lakrits.
Medan jag gav henne en gurksmörgås i utbyte.
Nu slappar vi och skall fortsätta på den linjen.
Vi hör väl av oss, om inte det här monstret på balkongen äter upp oss:
Förresten så är ju de där Pätkis salmiakki riktigt goda!
kommer hit imorgon.
Jag är så uppspelt att jag inte finner ord.
Iii!
Jag önskar att min kamera automatiskt skjutsade iväg mina bilder till datorn alla gånger jag tog ett foto av något.
Jag har en massa blahablahaiga jättespännande bilder att blogga om med ingen ork att flytta över dem hit. Jag vet, ni river ert hår i förtvivlan.
Nu bara måste den här grisen sova lite. Oinkyoink.
Jag råkade låsa makens läppäre genom att ge fel lösen alltför många gånger. Han jobbar på ett stort företag = faaaaaakkkkkkk miiiiiii!
Nu har jag suttit här i Milano medan maken suttit på Kolahalvön i en snödriva (hihi) medan en gubbe suttit i Finland och allihopa har vi upprepat en massa siffror TUSEN gånger åt varandra för att få det återställt. Har det lyckats bra? Har ni hört om trasiga telefonen? Min humor höll på att ta slut åtminstone elva gånger.
Och allt detta bara så att jag skall ha två (2) fungerande läppäre hemma.
En massa sådana har jag nu p.g.a. min nya hobby. Till och med på ena tån har jag ett elakt ett som bara sitter där och svider.
Se där kom solen till balkongen! Hafta gåo!
