Pupsik goes Sydafrika

En liten rapport från somriga Finland kommer snart. Vi ska bara stjäla lite rabarber så återkommer jag med text sen.

Detta har hänt:

Köpte en spikmatta, alla ville testa den.

Under en sväng in till Vasa hittade vi ett miniloppis på torget.

Borde man ha köpt de där tidningarna kanske?

Gatumusikant som fick en slant av oss, och plötsligt hade vi dubblat hans inkomst.

Sen blev jag i något skede avundsjuk på systers öra. Jag har inte haft någon piercing på så länge och åren bara flyger förbi!

Och vipps!

Tadaa!

Det gjorde oooont, men en donut senare hade jag redan glömt smärtan.

Sen hemhem till mamma i köket. Leverbiff!!!

Brorsdottern testade mina skor en och två och tre gånger.

Ibland satte jag mig ned med syster och målade lite fjärilar…

…och blomster.

Broders hund Gaston.

Picnic i bakluckan, inte alls konstigt.

Och grillspett.

Och glass.

Och vatten vatten vatten, för det kan tydligen vara varmt här också!

Syster och hennes gubbe äger en TV, tänka sig att det finns sådant folk ännu! Jag har tittat då och då på några…vadheterdet…program?

På tal om bebisar…

…syster har fått en större kula…

…och övar ivrigt på allt som är mera eller mindre en bebis…

Här brorsdotter och Olle-dockan.

Forts. följer en annan dag…

Om du träffar din syster väldigt sällan så rekommenderar jag inte att du planerar in hennes efterlängtade besök till Milano på samma gång som din faster och tre söner kommer för att se staden. Det blir onekligen kul ändå, men man uppnår inte alls samma gemenskap som vid ett exklusivt syster-syster möte. Därför kändes det lite snopet när hon hoppade på bussen med dem och åkte hem efter endast ett fåtal dagar på tumanhand. Och därför bokade jag en flygresa till Finland några timmar senare. Utan att berätta det för henne. Tre (?) hela veckor måste jag hålla tyst om det. Endast ett fåtal personer fick veta om det, så att risken för skvaller som nådde Balojs öron minimerades. Skvaller i småstäder alltså – Trust no one.

På torsdag chattade vi online och jag tyckte att jag uppfattade lite midsommarblues hos min syster som jobbar helg. Jag bjöd lite skämtsamt in mig själv och hon meddelade att jag var välkommen. Tur! Och kul kul kul att hon inte visste att jag nästa kväll skulle ringa på hennes dörrklocka!

Fredagsmorgon vaknade jag klockan sju med ett pirr i magen. Sen bajsade jag och då försvann det. Hehe, nej skämt åsido så stresspackade jag några sista saker som absolut måste med, t.ex. en massa extra boxershorts och strumpor som knappt hade rum bland salamistänger och bebiskläder som jag packat. Vi vet ju alla att strumpor och underkläder inte finns att köpa i finska butiker. Varför blir man så puckad när man packar!?

Jag susade iväg med metro och sen buss till flyget medan jag svettades som en gris och undrade om jag månne skulle överleva flygresan. Jag susade förbi check-in och genom säkerhetskontrollen och lovade mig själv att bara checka in online fr.o.m. nu. Det underlättar såååå! Och priority-kön också! Man bara susar förbi alla andra losers som snålat och inte betalat 3€ för att få susa.

Så:

I gots the front row!!!

Pups gots the front row pocket!!!

Och så svävade vi där på molnen ett par timmar. Eller kanske susade vi.

Sen damp vi ner mitt i finska skogarna och plockades upp av ett stycke moder och ett stycke farmoder, och susade iväg till farmors köksbord.

Där det som vanligt fanns kaffedopp. Jag knaprade i mig en muffins och ett glas rödmjölk och kände mig ganska hemma.

Farmor och farfar hade skaffat en katt. Farmor kallade den ‘katt’ och farfar kallade den ‘kattin’, och jag fick aldrig något svar på frågan om dess riktiga namn, har den något? Den gillade inte mig alltför mycket. Ännu mindre när jag ville ta kort på den, fast hur mycket jag “ksssssssssss”:ade så kom den inte. Förresten så äter den med sina “händer”, alltså framtassarna. Den plockar av den där “mjukmaten” och sätter bitarna i munnen med sin tass. Helt skumt alltså.

Sen drog vi (mamsi, papsi och jag) vidare till Malaxskären och morföräldrarna. Mommo hade lagat midsommarmat och bjöd på det. En del av den hade hon nog tillrett i ‘uuni’. ‘Päärona’ hade hon nog kokat istället. Och så beklagade sig både morfar och mommo över muskelvärk i ‘klinkona’. Och det var all malaxiska jag kan.

De hade byggt en brygga som jag inte sett förr, en mycket vacker sak i vitt och ljusvitt? Ni vet trä som är målat i sådan där “tunn” vit “färg”. Sådan. Det var så fin och somrig att jag nästan ville ställa till med lavatanssi där och då. Förresten så tillbringade vi mycket tid på mommo och morfars villa när vi var små, och precis i vattnet där på bilden tappade vi en “grodfot” en gång, och fick aldrig upp den. Den försvann helt och hållet i leran eller något. Underligt var det, den var bara helt borta plötsligt. Mystiskt!

Efter maten och rundturen på villan så begav jag mig äntligen mot syster. Hon satt hemma och trodde att mamma och pappa skulle komma på besök klockan 22 på kvällen. Jag fick sen veta att hon nästan ringt och sagt att de kanske inte behövde komma då hon var trött och skulle vara på jobb klockan 8. Hahahaha!

Jag körde som en racerbil på de tomma byavägarna och suuuuusade in på gården så att hon inte skulle se att det var fel bekanta bil som kom. Jag ringde på portdörren och gömde mig ifall hon skulle komma ner och öppna, men dörren sa bara “drrrr” och jag smög in i trappuppgången med kameran i högsta hugg. Jag hörde henne öppna dörren in till lägenheten, och väntade, men ingen syster? Men snart kom hon:

Lite suddig och lite (?) överraskad.

Och så visade det sig att hon har en massa ledigt nästa vecka, och det passar ju superbt!

Idag jobbar hon låååångt pass, så vi hinner inte göra mycket tillsammans, men oooo så jag njuter av att ligga i soffan och ta igen mig efter min resa. Ikväll ska jag åka till någon ABC-huoltoasema eller R-Kiosk och se om jag hittar något gott och smaskigt att bjuda på när syster födelsedagsbarn äntligen kommer hem klockan 20.

Men först ska jag slappa lite mera.

Trevlig fortsättning på helgen och sup inte ihjäl er!

—

Är det här en bild av finskhet eller?!

Här är jag! I Finlandia! Jag har varit i Tammerfors, Närpes, Malax och nu Solf inom mina första timmar i landet. 10 dagar ska jag njuta av semester från hemmafruslivet i Milano.

Nu måste vi slappa.

Kära midsommarhälsningar från mig och syster Baloj!

Kolla vem som har fått sina kära bokstäver på nya Luigi-netbooken! Jee!

Jag är helt slut efter dagens dag.

Inte många dagar kvar till det stora avslöjandet nu, biatches kära vänner.

2

5

Jag ska snart ge er min helg i bilder, men först måste jag ju ger er en liten update från blomkrukan på balkongen, tagetesKNOPP!

Med Pups på utflykt:

Klara, färdiga, ÅK!

Tchtchtchotchtchoo här susar vi fram med tåg genom gröna åkrar och lummiga områden. När jag såg de här åkrarna längtade jag hem. Lite.

Sen fortsatte vi med…mat såklart!

Medan vi satt där såg vi den här mannen susa iväg med sin vespa, fortfarande med sitt förkläde på sig, från sin lilla grönsaksaffär för att leverera en låda frukt och grönsaker åt en kund. Only in Italia peeps, only in Italia.

Sen var det dags för det vi kommit för:

Fotografering för vissa.

Plaska med tårna i vattnet för vissa. Jag älskar alla dessa trappor ner till vattnet.

Som tur är vill en fotograf vandra en hel del för att jaga fotograferingsvärda objekt, och då sajtseear man på samma gång. Det här var min tredje gång i Como, men ännu har jag bara sett lite lite.

Jag delar med mig lite lite:

Jag har nu bestämt mig, i min framtida trädgård ska jag ha en stor staty/skulptur. Gärna halverotisk tror jag.

Jag fotograferade männen i båten endast så att jag skulle kunna informera er om att jag inte alls är avundsjuk på folks båtar eller hus vid vattnet. Inte alls. Inte ens när det är 35 grader i skuggan. Vem vill väl sitta i en båt och susa fram då!? Häh?

Jag fortsatte fotografera dessa två saker jag inte vill ha i mitt liv, och råkade tydligen fånga mannen i hoppet. Hoppa! Hoppa! Hoppa!

Varför tar man alltid en massa kort av djur?! För att de är så söta? Nåväl, de här fyra vita fåglarna (nej, jag kan inga fåglar, är kråkor svarta eller svartvita!?) följde jag hur länge som helst. Vi gick lite, de simmade lite, jag tog kort igen, vi gick lite och de simmade lite och så upptäckte jag dem igen och filmade lite. Jag besparar er filmen.

Men vad har vi här då? Varför ligger den med foten så där? Är den upp på reparation? Den flöt helt lugnt omkring och tvättade “pälsen” lite och verkade inte störas av att ha benet uppkastat sådär alls. Någon som vet?

Nya fåglar!

Den här gången en mamma med sina barn. (Nu kommer jag förresten ihåg, en gräsand känner jag igen. De har lite grönt någonstans på sig. Och en bofink. Är det de där vinterfåglarna som har rött bröst? Jag googlade redan, det var den jag tänkte på. Se där! Jag kan två fåglar!) Den här gruppen tänkte simma under en bro men så var den vägen avstängd med några flytsaker så det gick inte. Länge länge simmade de omkring och skrapade sina huvuden och funderade på en plan B. Sen började några turister, inte vi, kasta bröd åt dem, och då brydde de sig inte längre. Och vi gick vidare.

Vidare i parken till anslutning till det här stället. Där hölls just nu en utställning med konst av en rysk avantgarde-man.

På tal om ingenting och saker jag inte vill ha i mitt liv, ett båtgarage! Hur coolt? Mycket!

Sen tittade maken upp och sa ungefär “Oh my!”

Det är en husvagnsbil som kör där uppe på den där vägen. Det kanske inte syns exakt hur högt upp den där vägen är, och hur lätt man kan köra av vägbanan och falla LÅNGT och dö genast, men tro mig, det är högt och hemskt alltihopa. Men på tal om bilar…

…en skylt vi gillade:

Vill du ha min (parkerings)plats? Ta mitt handikapp!

Där tog mina utvalda foton slut. Slutsats? Fåglarna är många och svåra att komma ihåg namnen på, men ändå underbara. Och åk till Como och strosa en dag i ditt liv.

Jag har några videor som jag inte tittat genom helt ännu, kanske får ni lida er genom några sådana sen. You lucky ones!

Over and out för denna helg!

PS. Om Pupsik vore flygvärdinna:

PS2. Helgens mommobild:

(Klicka för större bild, I know you want to.)

Vi satt på en gräsmatta i Como och plötsligt ropade maken till på ett sliskigt sött vis,“En vovve!”

Jag tittade bakom min rygg och visst var en vovve på väg mot oss i full fart. En tax! Och inte bara en, nej, tre stycken taxar och en labrador kom emot oss som om vi kännt varandra hur länge som helst. Våta nosar överallt! Jag hann få fram telefonen till sist och föreviga dem. Här är mitt hafsverk:

Nallehonungen och olivhinken.

Trevlig helg!

7

Syster var inte jättenöjd med rödhåriga smileyn…och ok…ditt hår är inte så rött.

Det här är andra smajlisar som fick mig att tänka på dig.

Den här är ju blond! (Hihihihihi!)

Vitt hår?

Och den här såklart!

“Vem satte den där kakan i korgen i affären idag riktigt? Vem?!”

“JAAAAAG!!!”

“Varför?”

“Varför inte? Det var efter ett besök till terapeften och jag kände mig lätt och fri i sinnet antar jag.”

“Lätt i sinnet betyder inte lätt i fläsket, kom ihåg det nästa gång, ok?”

“Hmm.”

(Båda rollerna spelade av mig.)

Den egentliga boven:

med bär och det underbara crema.

8

Fick nys om denna musik här. Njut med mig. Är jag den enda som inte hört den förut? Om inte så måste vi ju sprida den vidare tillsammans! Ljuuuuuvligt värre.

Så jag får spotta ut några miniinlägg för att minska på trycket.

1. Godisstrejken går fint.

Tredje seriösa dagen har gått fint. Man får äta pastiller och ett minimalt antal kex till kvällsteet (kvällstet? kvällstét?). Dock finns här inga goda pastiller och vi har en massa digestivekex att tröska oss genom så det är inte alls en lyxmeny. Tictac-pastillerna är ju goda och passar bra när godistanden ska ha sin fix efter middagen. Efter den första godisfria veckan kommer nästa fas, godisdagsveckan. Det betyder inte en vecka med bara godisdagar, nej en vecka med EN godisdag. Har testats förr och fungerade mycket bra. Förr som i häromåret och inte förr som i barndomen. Vet inte om vi hade godisdagar ens? Syster?

2. Tårna.

Mina tår dog nästan efter min senaste långpromenad. Vet ej varför. Svullna fötter i dåliga promenadskor? Hur som helst blev mina stortår blå och nu ser det ut som om jag kommer att få tillbringa en del av sommaren utan nagel på den vänstra. Snyggt i flipflopsare. Borde jag limma på en lösnagel? Jag hoppas på mirakel och att den ska återhämta sig utan att lossna. Usch jag får kväljningar av all denna tåinfo, hoppas ni slutade läsa efter “2. Tårna…”

3. Fläsket.

Det är ju därför godisstrejken påbörjades, p.g.a. fläsket på benen och runt midjan. Mina byxor skaver mot benen och min midja hånskrattar varje gång jag försöker knäppa knappen. Jag tror och hoppas att jag tog tag i detta i tid och att några veckor av disciplin ska räcka. Som om jag har ens så mycket disciplin HAHAHAHA! Men jag har upplevt hunger ett antal gånger på sistone, och jag vet inte säkert när det hänt senast. Jag håller er uppdaterade.

4. Nytt namn på blobben.

Inom en månad byter min blobb adress till något kortare än oopsdidntseeyoublahablaha. Jag håller er uppdaterade.