|
|
|||
        |
Något som fattas? Idag kämpade jag lite på gymmet. Skönt skönt, men vem är kylskåpet som stirrar tillbaka på mig när jag tittar i spegeln?!
Det känns på allvar som om jag gick upp de här kilona över en natt, för helt plötsligt har jag liksom börjat se dem på riktigt! Men gymmet alltså. Det var skönt att träna lite och börja komma igång och skaka på fläsket lite, men…nu lider jag inte så mycket av träningsvärk som av trötthet! Jag är helt totalt slut av mitt lilla pass. Ålderdom eller bara resultatet av ett mycket slött och slappt leverne det senaste halvåret? Båda? Jag hoppas att tröttheten försvinner i sakta mak. Jag vill ju känna energi!!! Jag kommer ihåg perioder de senaste åren när jag och maken båda varit mycket aktiva, och vi bara blivit mera energiska ju mera vi gjort, underbart! Men jag får väl acceptera att jag har en bit att komma den här gången. Inte med fläsket alltså, utan formen på alla sätt och vis. Gröh. Mitt mål är att komma i någorlunda springform. Det känns så synd att jag alltid slutat springa just när jag börjar göra framsteg. För framsteg har verkligen skett. Inte bara bokstavligen. Ahahahaha! I make a funny! På allvar nu, jag trodde på allvar ett tag att min kropp inte var gjord för att springas med. Flera år till och med! Men sen plötsligt en vacker dag satt allt där det skulle och min kropp kunde springa…ja åtminstone två minuter. Och så fem, och så tio, och så mot en timme. Och sen! Sen den andra gången jag kom igång så gick det ännu lättare! Och ännu bättre! Och ännu längre! Ni ser vad som lär hända den här gången väl? Springproffs genast jag börjar springa! Hehe. Eller så inte. Men springa vill jag, och ska, så snart kroppen inte gnyr som en 70-åring efter ett litet gympass. Jag vet jag vet, många 70-åringar är i mycket bättre form än mig just nu. T.ex. min höftopererade farfar. Och så är han äldre än sjuttio. Nu ska jag ligga med benen högt en stund. Och ta in ett par av de där gudomliga Panadol Night med sömnbooster. Blev så deppad av rubriken att jag nu helt tappade tråden. Totalt. Jag vet inte alls vad jag ska skriva nu, så jag skriver det i punktform. 1999 31 december – ensam hemma och hatade nyåret och livet annars också. Tonårsangst. 2000 Gymnasieliv. Hmm. Älskade skolmaten. Hatade gymnastik. Skolkade ibland. 2001 Gymnasieliv. Det här året tog nog håret mest stryk av. Självklippningar och självfärgningar i god väns sällskap gav fina minnen som jag nog måste gräva upp bilder av. Lila peeps, lila. 2002 Gick ut gymnasiet. Jobbade som en dåre efter skrivningarna. Städade arroganta svins* vessor på kvällarna så svetten lackade och satt och slappade på Posten Åland på morgnarna. Åkte till Brasilien och var dum och naiv. Förstod inte hur bra livet var. *Alltså: inte var alla svin, och jag menar inte att ålänningar är svin heller, men många blir svin i en städerskas närvaro. Säger du något annat slår jag dig på käften. 2003 Fyllde 20 hela år men kände mig oändligt ung och fri. Lyckades komma hem från Brasilien lika dum och naiv. Jobbade i köttdisken (jeij!), var otroligt bra på att uppskatta kött- och fiskvikt. 170 gram lax? *PANG*, 170 gram lax varsågod! Flyttade till Vasa och levde samboliv. Vuxenstuderade mat och kockeri på engelska med underbara peeps ♡. Blev kär i Maken-to-be och pendlade mellan Vasa och Uleåborg varannan helg. 2004 Gav upp studielivet för minibröllop och parliv i Oulu. (För jag älskade min klass mera än tanken på ett liv som kock. (Ger mig fortfarande högt blodtryck.)) Var ledig hela sommaren till ingen nytta (lappländsk sommar y’all). Skurade bussar med annat pengahungrigt ungt folk och en och annan äldre veteran (The Hilpi). Fick extra betalt för spyor. 2005 Flyttade till Esbo och läste en massa kurser på ÖU medan…ööööh…hjälp! Mina minnen tog slut! Kommer ihåg promenader längs med skogen in till Helsingfors. Njöt av “storstadslivet”. Het sommar, vilse i huvudstadsregionen, IKEA, promenader till nyöppnade Sello (eller var det 2006?), iskall snöig vinter, långa bilturer till psykologikurser i Karis…och så småningom var det väl 2006 Läste lite mera kurser, …och…köpte lägenhet i Vandaskogen ♥, …och…renoveringsprojekt, Bob the Builder gav oss ett fint kök men försvann spårlöst utan att ha fått hela sin lön, skulle renovera resten själv, …gick sådär. Levde i eviga spånhögar och plankbitar och vissa började så småningom nattarbeta, (=bomben började ticka). Annars trivdes vi i skogen och hufvudstadsregionen. Men sov människor! Prioritera för guds skull inte bort sovandet, för 2007 har jag knappt några minnen från. Började lida av en massa krämpor, oförklarliga, jobbiga, smärtande krämpor. Läkarrum på läkarrum. Blah. Vilket år. Men tidningarna delade jag alltid ut i tid. Och som jag älskade mitt nattjobb. 2008 Håll i hatten, she’s losing it! Tidningar, trappuppgångar, tidningar, hett om sommaren, hett om vintern, tidningar, halka, svanskotans värsta år, grillkorv om sommaren, trött, tröttare, tröttast, sover lite, lever i en ständig dimma och fortsätter umgås med läkare och sköterskor varje ledig stund. Året avslutades med en flytt till Milano. 2009 *KRASCH* Äh, nu orkar jag inte sammanfatta det här året. Kanske har det varit fyllt av en massa skojigt och hälsosamt sökande efter Jaget och Miget och Själet, men ack så jobbigt. Och året avslutades med en flytt till Dubai. 2010 Det bästa året i mitt liv! AAAAhahahahhaAAA! Känner ett behov av förnyelse här på blobben. Ett nytt år börjar snart och jag vill möblera om och förnya här. Problemet är att jag är så väldans nöjd med mitt “theme“. Jag hittar inget som jag hellre vill ha helt enkelt. Så, jag kan ju alltid bara ändra om det här jag har redan, men hur? Jag är tom i hovvo. Om hela skiten kraschar när jag stökar omkring här bakom kulisserna så ses vi nästa år. Grah! Och så vill jag ladda upp ALLA bilder till flickr så att jag har dem på ett ställe. Jag började i liten skala med fesebukki, men jag vill inte ha dem där eftersom jag redan har så många på flickret. Så nu har jag en ny sak där <— på vänstra sidan. Som jag inte orkar anpassa. Så den suger nu. Och. Äh. Och poolen öppnar inte alls imorgon, utan först den 1 januari! Voi ei! Mitt lifv är bajs! Poolen är stängd hela fyra dagar till och jag orkar knappt shoppa längre och mina gyllene skor är obekväma! Men på allvar. Livet skulle vara helt supedupe bara jag inte ständigt antingen 1.mådde illa, 2.ångesten låg och guppade i maggropen (nu vet jag inte om maggropen är det jag menar, men det låter passande), Jag ritade mig själv i lugnets färg och med ett leende för att inge en känsla av hopp i natten. Naveln och boobisarna är i verkligheten inte samma storlek, men tro mig när jag säger att jag inte är en särskilt begåvad riterska (jag vet! chock!) och nu är de endast där som riktgivare. Ångesten är den svarta pesten där, så? Ät det det där som avses med maggrop?
3.jag hade så ont i nacken och hovvo att jag knappt kunde handskas med Schmerzen, 4.mitt arsle var alldeles uppöst (upp+pöst) och cellulitigt efter mina 20 gulligullkilon som kreijsimedsen gav mig på köpet och imorgon ska jag inhandla en bikiniunderdel och antagligen också överdel eftersom BOOBS och hur skall jag undvika gråt i provrummet. Om jag hatade bikiniprovning för 20 kilo sedan lär jag inte älska det nu. Och hej! Vilken ironi att man som bieffekt av kreijsimeds blir KREIJSI. Och hej! JAG ÄR HUNGRIG!!! Bortsett från allt det där är allt wunderbart. Så nu måste åtminstone den här blobben piffas upp. om två dagar. Poolstädning har pågått sen jag anlände, men det är först idag som jag börjar bli trött på att vänta. Vill simma NUUU! Julafton var…bättre än ifjol…ganska bra…men inget speciellt egentligen. Nästa år insisterar jag på traditioner och…kanske snö? Matporrsbilder kommer senare. Vi åt ryskt med vår gästande gäst Edu. Och gick bredvid vatten i ett stilla Dubai med perfekt promenadstemperatur. Tog en italiensk fika vid ett mycket italiensk ställe. Kände oss lite hemma. Åt. Åt. Åt. Pelmeshki. Och öööö det var allt mitt ryska huvud kommer ihåg nu. Och potatis och saltgurka såklart. :p Sen var jag proppmätt och så småningom tog vi natt. Och det var julaftonen i stora drag. Nu frukost för en mage som täcks vara vrålhungrig!
Nu ska vi ut och juläta mera rysk mat. :-p
Från Maken är som baken, mig själv och Pupsik själv!
Dunka dunka and off we go! Kanske tittade jag snett, eller så var det bara ett misstag, men heeeeeeeeeej!!!! Vågen visade på lite minus i fläsket (?) idag! Bara minus 19* till nu så är jag tillbaka där jag var pre-meds. Som kära syster var så smart och kalkylerade gick jag upp mera av mina mediciner än hon av ett stycke bebistillverkning. Är det så det ska va!? *Ja, KILOGRAM. Vad jag vill ha till julen (även om jag redan fått samtliga julklapps):
Det känns som att fortsättning kanske följer på den här listan. När jag behagade vakna denna afton skrek varje cell i min kropp: “prkl!” men sen, efter det självklara lidelseuttrycket, skrek de: “kokosbollar!” Så, fint folk, idag skall det bli kokosbollar i stugan. Vi kan kalla det födelsedagskaffe i makens ära, ni är inbjudna. Bollen! Vad ska man göra när man inte känner för att göra någonting alls? Och hur ska man få upp sin rövva ur fåtöljen för att få det gjort!? Nåväl, sitter och forskar i kamelrace och liknande. Någonting ska väl få igång en. (Hehe, inte så att kameler får igång mig alltså. :-p )
♥
One day last month I was in Arnold’s when I spotted this one lonely lakritsidonut, just sitting there, all alone. I knew it meant that you should have been there with me then, eating that donut. I bet it’s still sitting there, waiting.
Too bad they don’t have lakritsi ones in Krispy Kreme or Dunkin’, otherwise I’d know where to take you today. (Or you know…have you drive us.)
Happy Birthday! Bl.a. massage i Närpes finner ni här. Och så rekommenderar jag verkligen spikmatta. |
|
|
|
|
|||
eller 
