Vill ha! Nu!
Det är längesen jag bakade nattetid. Borde jag? Borde jag trycka i mig en stor del av en blåbärspaj den här tiden på dygnet? Nej det kanske jag inte borde…men nu råkar jag ju spendera en stor del av nattiden vaken*, och då måste jag ju göra vissa dagsaker under dessa nattetimmar. Oder? Jo, jag borde nog baka en paj.
Jag kommer inte ihåg vad jag planerade när dessa två lådor inhandlades. Jag gissar på något hälsosamt. Så fort jag ser äpplen, bär och exotisk frukt blir jag en hälsokanin. Jag tror av någon orsak att jag automatiskt kommer att kunna utöva yoga och se ut som Suzanne Somers innan dagen är slut bara jag köper hem lite spenat, ett rött äpple, en liten bärask (ju rödare desto bättre) och socker som någon stackare långt bort i någon regnskog har knåpat ihop.
Likheten är slående, jag vet.
Sen äter jag ju oftast väldigt lite av allt det där. Sockret går ju förstås åt först, och så måste man sätta en sked extra för att få den rätta sötman. Äpplet tar jag en tugga av och kommer genast ihåg att jag inte tycker om att äta äpplen. Spenaten rinner bokstavligen bort, och två veckor senare tvättar jag bort sörjan ur kylskåpets grönsakslåda. Bären äter jag dock ibland upp som de är! Men ofta kommer choklad eller efterrätter med i bilden. Och paj.
Nu blev jag hungrig också. Vilken tur att paj ju nästan är gröt med bär!
*Vissa resenärer skola icke oroa sig, ty Milano ligger 3 timmar före Dubai och därför kommer jag att vara redo att uppohoppa i gryningen långt innan första milanesiska tuppen gal. (Så länge gryningen inte är alltför långt innan klockan åtta nio). Vad vi nu ska göra i gryningen…titta ut på den tjocka dimman och hoppa x-hopp för att hålla oss varma förstås!
