Kanske p.g.a. den där rastlösheten har denna dag hittills fört med sig långprokrastinerad handtvätt av yllekofta samt en stor del diverse städsysslor inom i hushållet, spontanshopping av smågrejs till Vasaboet och oavbrutet digg av:
|
|
||
|
Jåå: - Känner mig lite fylld av inspiration och rastlöshet. Har känt detta i flera veckor till och från nu. Mycket trevligt att känna av. - Har upptäckt att jag i något skede slutat få uppsvullna ben efter Happy Pillsens ( tm ) bortgång från mitt liv! Jeij! Det var lite otrevligt att dras med blytunga ben där ett tag. Om min blytunga midja nu kunde ta och dra dit fläsket växer skulle jag vara en mycket nöjd f.d. pillerpillrare. - Franskpressat kaffe med kakaopulver. Eii: - Det kostar mindre att hyra en bil för en dag än summan man måste betala till för nöjet att få återlämna denna hyrbil i annan stad än Helsingforset. Jåå: - Men tack vare denna hyrbil kommer vi att kunna åka via Ikea och mumsa köttisar och inhandla tallrikar som inte håller tätt och glas som går sönder bara man sneglar på dem. IKEA♥  Halalbullar i Dubai
tror jag att det här ska bli ett matbildsinlägg. Bwoahahahahaa! Så igår efter makenbakens jobb trippade vi iväg till Pomodoro. Eller vi brummade ju egentligen. Här kör man L.A.-stil och kör överallt. Jag blir lite orgasmisk vid tanken på gå och spring på Finlands vägar om lite drygt en månad. Så vi brummade iväg till Pomodoro där everybody knows our name, eller egentligen inte, men de känner igen oss iallafall. Och då kände jag att ajajaj, en vacker dag om några månader är även detta ställe historia för oss. Kanske kan våra kommande Pomodorosessioner numera räknas på mina händers fingrar. Man inser inte alltid i kalabalik och hemlängtan att man kommer att sakna flera av de saker man börjar ha nog av nu. En vacker dag kommer jag att längta jättemycket efter Pomodoromat. Och hundra andra småsaker. Som jag nu längtar efter Milanos smutsiga gator och Atrias korv. Eller kanske inte lika mycket som jag längtar efter mjölkorven, men nästan iallafall. Det är svårt att leva i nuet och bara se det bästa med just nu och inte tänka på hundra år sen och om hundra år. Jag har verkligen gjort framsteg det senaste året, men då och då slinker ens tankar tillbaka till invanda tankesätt, och då bara grubblar man och saknar och grämer sig och höphöphöp…nuet nuet nuet! Kanske något att fokusera ännu mera på nu dessa månader vi har kvar här. Maten från igår. Risotton saknas, för den var så smaskig att kameran glömdes bort. Min sallad saknade utlovade grillade tomater insåg jag när jag precis hade ätit upp den. En av de godaste salladerna genom tiderna ändå: Makens förrätt: Grönt med carpaccio di struzzi där under.
Till efterrätt avnjöt jag en Magnum Mint Dark Choko från mataffären, så det var ju inte särskilt chict alls. Dock gottigott. Och det var Pomodoro för denna gång. Annars finns det tydligen ♥ Four Poster Bed ♥ på Ikea! Det finns hopp! Hopp! Hopp! För vår lilla lägis på Laastuvangatu. Efter denna dags lyxiga sovmorgon som bjöd på söt söt sömn ända tills nästan klockan åtta så känner jag mig sannerligen vaken och energisk denna lördag. Energifylld ska jag koka ihop mjöd och äta Pomodoromat och beskåda biofilm*. Mjödsugen? Mjödreceptet som fåtts via Sisteri och anpassats lite: 4-5 liter vatten 500 g farinsocker 1-2 citroner typ 3-4 små nyp torrjäst (med tumme-pekfingermått) Ingen öl Några russin (eftersom endast maken avnjuter denna dryck) Koka vattnet och blanda därefter i sockret och tillsätt den ena citronens saft och den andras tunnskurna skivor. Låt svalna tills fingertemperatur uppnåtts och tillsätt då jästen. Häll i flaska och tillsätt russin och låt stå i rumstemperatur i 2-3 dagar och förvara sen i kylskåpet.  Den superstora flaskan som är perfekt för detta ändamål. —————- Efter många år av tv-löshet har vi på sistone funnit oss bo med tv:n** av olika slag, vilket resulterat i nostalgiska stunder då och då. ‘Allo ‘allo! Barndomsminnen och fniss. *En bloggares behov av foto av allt och inget gör att jag ibland är livrädd att jag mitt i en film ska hala fram kameran bara för att genast bli arresterad och stämd av Hollywood och kastad i fängelset och glömmas bort. Ibland lämnar jag helt enkelt kameran hemma hela dagen om jag vet att bio kan kommas att besökas. Beta seif dan såri. **Men om jag måste välja med eller utan skulle jag nog fortfarande välja ett liv utan tv. Citronig sallad. Varje gång jag inser att denna sallad inte tillretts i ett kök nära mig på ett tag blir jag alldeles glad för DEN ÄR SÅ GOD OCH NU KAN JAG KOCKA IHOP DEN! Man behöver som följer: 1. Skål eller form 2. Något att hacka på och med 3. Lämplig mängd tomater (jipjip Närpes hela vägen!) 4. Citron 5. Olja 6. Kanske lite mera tomater om du så önskar, några deciliter allt som allt 7. Rivjärn, ett stycke räcker 8. Basilika, 10-15 blad typ 9. Lite ris som blev över igår (plus några deciliter till), kan ersättas med pasta 10.Saltnpepa 11. Lök, röd eller schalotten, 1-2 12. En stång eller så citrongräs (här syns endast en “knärt”) 13. Fetaost, kanske 150-200 gram cirka, kan ersättas med mozzarella eller annan sort 14. Vitlök, vi hade endast en pikopikoliten klyfta kvar men annars diggar vi massor. 2-3 kan man lägga i utan att gå och bli helt gäälen. Ingen alls om man vill cätcha en vampyrpojkvän. Så man kokar riset, som gärna får vara mörkt, och kyler sen ner det med kallt vatten, och sen hackar och fixar man och blandar ihop alltihopa. Enkelt och mumsigt. Citronen kan man riva lite skal av och tillsätta saften av halva eller hela. Salladen får vara ganska citronig, men om frukten är jättesaftig kanske hela blir lite väl syrligt, surligt.
Och nu till min frukostmacka!
Du lägger ost och jordgubbe och choko på ena brödskivan och slår sen ihop den med den andra och våfflar dem i järnet tills osten är kladdig och chokladen rinnig. Ja och om du vill kan du bre smör på mackans utsida så att den blir sådär underbart rostfärgad och krispig när du våfflar den.
Och sen spänner dina kläder så mycket runt kroppen att du bara måste gå och pumpa bort lite arselfläsk. Win-win.
Inhandlade igår spontaniöst (jåå, det finns ett sånt ord) denna teeppare efter att ett starkt habegär infann sig. Gap! Den inspirerar även till fortsatt träning eftersom den framhäver badringsmidjan ganska mycket mera än bbsarna.
Det kan vara ett tecken på att man antingen rakar sina ben för sällan* eller att man har sådan där hiskeligt grym benhårsväxt när man upptäcker nya blåmärken, som man inte sett genom pälsen, efter rakningen i dushen. *Men om man vill så behöver man ju aldrig raka sina ben, det råkar nu bara vara så att vissa av oss knappt ens har det valet**. **Folk skulle få en chock och halka i duschen på gymmet*** när de såg en komma. ***Ifall det här inlägget gav en bild av att jag rakar mina neandertalben i gymduschen så är så icke fallet. ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~> Bilderboken håller på och vaknar. Jag har hela sjuttionästanåttio bilder som överlevde Luigis krasch härisistens. Om man bara gjorde de där grejsorna som ligger och stör i bakhovo så skulle de ju inte ligga och tjata där längre. Nu ska vi se om denna vecka ännu kan få sig en smart början eller en fortsatt trög en. titta inte på dem —> Galleriet syyger just nu, fonkka ej. Låt bli å klicka. Heter det så? Jåå, det gör det väl. Inredning till vår lägenhet är det alltså jag tänker på. Dagdrömmer. Nu har vi fyra stolar fixade, och ett bord som vi ska låna av parentsen tills vi hittar ett sådant vi vill ha. Bordet bodde redan ett år i Vasa, och stod troget på plats när jag serverade maken den första dejtmiddagen jag tillredde oss två way back when. (I sann Närpesanda ingick en hel massa tomat. (För vi äter ju tomatsoppa varje dag i Närpes.))
Jag drömmer om en himmelssäng med fyra…pålar? Alltså en i varje hörn av sängen. Jag vet inte hur eller om det skulle ha rum i vår lilla lägenhet, eller hur det ens skulle gå till när det verkar vara omöjligt att finna något i den stilen i Finlandet. Kanske om man kunde finna en pålsnickare av något slag. Jag måste googla runt lite och försöka hitta pålinfo. En himmelssäng med superfluffiga och mjuka lakan. Sen kan jag ligga där som en lat prinsessa och ta emot besökare när vi är hemma. Eftersom vi inte kommer att ha någon bil när vi kommer så är det här inte alltför långt från sanningen. Möjligtvis blir det ingen himmelssäng den här gången, och möjligtvis kommer vi inte ens att ha en säng genast när vi stiger in genom dörren…men i min dagdröm ligger jag redan i den där fluffiga saken med pålar och spetshäng till “tak”. Kanske matar en kerub mig med röda vindruvor medan han sjunger Hallelujah. Hur roligt det än är att dagdrömma så har jag likväl ett galet höstackshår på huvudet som jag måste ta itu med innan fäshönkoppsen ser mig. Trevlig helg piips! Planer? Eller något. Har känt av en led känsla på sistone och testar att blogga ihjäl den. Kanske funkar det, kanske inte, men iallafall har jag något att göra. Vi fredagssenlunchade på Pomodoro idag och blev rekommenderade lite dessertvin med tillhörande kex bakpå maten. Vin Santo och Cantucci prackade Mauro på oss, vi var inte så jättesvårövertalade. Man doppar kexen i vinet helt enkelt.
Man låter dem ligga och dra i sig varje liten droppe, och sen mumsar man på ljuvligheten. Tack vare allt fredagsmys (läs: bubbelvin, dessertvin, crepes suzette = likör) där på restaurangen kändes saker och ting lite bättre efteråt. God mat med god dryck är något så fantastiskt. Mmm mm m. Ja, inte för att goda drycker löser något, men det är ganska svårt att slå känslan av en trevlig middag med en trevlig make, och där råkade idag lite alkoholframmanat lugn ingå. Där råkade också lite panik ingå p.g.a. superstark mat, men det känns lite konstigt att börja förklara hur man kan få panik av det, men låt mig bara säga att alla sinnen liksom panikerade. Uffa uffa, kanske lite varm mjölk och en chokladbit kan få avsluta denna dag. Lite musik i kvällen. Att ramla på löpbandet på gymmet. Om allt går som planerat så kommer vi att susa iväg till FINLAND om fem veckor eller så. Yipyip! Tre veckor varav en kommer att tillbringas i Ryssien. För att om möjligt börja längta ännu mer så har jag kikat genom Sisteris bebisblogg från hennes gravidare tider, och oooooo! Lille O som redan vuxit så mycket och kommer att hinna växa lite till innan vi kommer passligen till hans första födelsedag, hur kan det gå så fort!? Och lille A och stora A som jag knappt sett ens ett färskt foto på på alltför länge… Alla dessa pepikset. Nu får jag också snart på allvar sätta igång med Shoppingen. Shoppingen = minimala saker härifrån som ska få vårt Vasahem att kännas som hem OCH som ryms i kappsäcken. Hittills har vi endast några småsaker där som jag inte riktigt kommer ihåg vad de är. Kanske en mugg eller sju och Bialettigubben vår. Och espressokopparna. Mest från muggsläktet tydligen. Inga mattor (om inte utfläkta bananlådor räknas) och inga möbler (men bananlådor kanske kan räknas lite eller?). Fyra stolar är dock på g. Fyra vita pinniga stolar. Kanske ett bord inom kort. Så nu behöver vi bara en säng och lite mat så har vi oss ett litet bo. Nu får jag på inget sätt i världen in ett stort ‘å’ här så det tar jag som ett tecken på att min hjärna håller på att somna. Sååååå… …nu måste jag franskpressa lite kaffe. Yipyip!  |
  |
|
|
|
||
